2013 började med att jag och engelsmannen bestämde oss för att vara vänner. Sedan rullade året på med fokus på coaching, äventyr i USA och ett besök på ett spirituellt sjukhus i Brasilien. Men låt oss ta det från början. Jag deltog i en workshop på temat Burn, Pray, Love som anordnades av Herman Ottoson. Jag vill plantera honom här därför att vi kommer återkomma till honom under 2014. Därefter åkte jag på en workshop i London med JudyMay Murphy där hon höll en mediaträning. Fokuset på hälsa höll i sig och jag testade raw food på Raw42. Spontant fick jag en sista minuten plats på skidresa till franska alperna som jag gjorde tillsammans med min vän Valter som jag träffat på skidresan under 2012. Jag bodde ihop med hans kompisgäng tills jag tröttnade på testosteronnivån och checkade in på ett trevligt hotell något kvarter bort. De kallade mig för Snövit och jag tror att jag gjorde rättvisa åt namnet. Emma och jag körde ytterligare ett år med Nike The Blast men denna gång var det mer fokus på föreläsningarna då kroppen var i mindre bra form. Jag hämtade mig fortfarande från det traumatiska slutet på H&M och försökte på något sätt hitta min nya väg i livet. Så när jag hörde att min syster skulle till Halmstad på kurs för att bli Holistik livsstilscoach så hängde jag på! JP Sears skulle hålla i kursen och vi hade lyssnat på honom och hans stressföreläsningar året innan. Han var rödhårig, rolig och snygg! Jag passade på att hälsa på Valter när jag var i Halmstad och han levererade en perfekt Sarah-dag med strandbesök och räksallad. På kursen kraschade jag när JP droppade namnet Tony Robbins och massor av känslor kom upp. Jag var smal som en pinne men den helgen började jag så smått att äta igen på riktigt efter att ha gjort en övning om vår relation till mat. Och den här helgen skulle påverka mig mer än så.
Jag kontaktade JP Sears efter föreläsningen och vi påbörjade en flirt över nätet. Jag la om golvet i min lilla etta på Kungsholmen i förhoppning om att kunna sälja den och då kunde det ju vara en god ide att pröva på att hänga i USA ett tag. Det var dock få av mina nära och kära som höll med om detta. Resan till Alicante ihop med tjejgänget kändes som ett bra sätt att få kvalitetstid samtidigt som jag planerade för att fly landet. När jag gjorde en rekordförsäljning på min lägenhet tog jag en taxi till Arlanda med destination San Diego. JP Sears kom och hämtade mig på flygplatsen och det kändes som att vara mitt i en dröm när jag såg ut över det blå vattnet som blev vår följeslagare genom kuststräckan på väg till hans hem. Dock blev mötet med JP allt annat än lyckat och efter 5 dagar ville jag bara åka hem igen. Men innan han skjutsade mig till flygplatsen fick jag möjligheten att vara med på en 3-dagars coachutbildning med John McMullin. När jag sedan satt på flygplatsen och kämpade med att hålla tillbaka tårarna såg jag en skylt över en kaffebar, Life is to short to be bitter. Jag kunde åka hem med svansen mellan benen eller göra detta till världens bästa sommaräventyr. Så jag tog en taxi in till San Diego och fete att ha gråtit ut i över en vecka på ett hostel vid Ocean Beach gav jag mig ut på road trip genom USA, från LA till Washington DC. Tillsammans med 6 andra tjejer och en chaufför som var Mormon (mer om detta framöver) gjorde vi en magisk resa. Varje dag var Best day ever. Jag körde Grand Canyon igen men denna gång i regn och hela turen tog hälften så lång tid. Passade även på att ta en helikoptertur vilket var något utöver det vanliga kan jag lova. Jag kollade på konst och trolleri i Las Vegas, hälsade på hemma hos kungen aka Elvis och kom ganska nära president Obama när jag hängde utanför Vita huset i huvudstaden. Jag hann med ännu en utbildning med John McMullin och Journeys of Wisdom innan det var dags att återvända hem. Så tacksam för ett sådant fantastiskt äventyr och så många upplevelser på en och samma sommar.
Det här årets Tuna Chix ägde rum i Stockholm och det var Anna/Anna-Maria som hade fixat. Vi hade frukost på Rival, besökte ABBA-museumet, fick pedikyr och manikyr samt målade porslin innan vi avnjöt en trevlig middag tillsammans. Och det var härligt att återse alla efter min tur till USA. Visst kändes det lite surt att behöva erkänna att den amerikanska prinsen hade blivit en groda, samtidigt kändes det mest som att alla var glada att jag var välbehållen och på hemmaplan igen. Jag hade ju sålt min lägenhet så jag flyttade in hos min pappa. Ganska långt ifrån hur jag hade tänkt mig livet runt 35...
Så väl hemma i Sverige igen började det klia i resenerven igen. Och denna gång blev jag intuitivt vägledd till ett spirituellt sjukhus i Brasilien. Jag läste om det i en andlig tidning och samma dag som jag köpt tidningen träffade jag en kvinna som varit där på plats. Då visste jag att detta var mitt nästa steg. Pengarna från lägenhetsaffären satt på kontot och YOLO var mitt motto, jag bokade en biljett till New York där jag mellanlandade och väntade med att säga något till min familj. Jag kände på mig att de skulle ha svårt att förstå vad jag höll på med men jag kände så starkt att jag skulle göra detta så ingen fick stoppa mig. Jag stannade här i 7 veckor, på ett mysigt och enkelt hotell. Det var all inclusive med en ljuvlig vegetarisk buffe och jag spenderade dagarna med att skriva om hälsans år samt utbilda mig till coach med Quantum Success Coaching Academy. I det spirituella sjukhuset, där den kända healern Joan of God huserade, deltog jag i meditationer som skulle ge healing och jag var med på andliga operationer. En dag satt jag i meditation 8 timmar med endast en paus för mat. För mig var det otroligt påfrestande att sitta tyst med stängda ögon så lång tid. Det kändes som att det kliade i hela kroppen. Andra som kom ut från meditationen såg helt saliga ut, jag kände mig mer som en urvriden disktrasa. Jag kände inom mig att det måste finnas ett bättre sätt. På det hela taget hade jag svårt att känna storheten med detta stället, när alla runt omkring mig pratade om hur fantastisk energi det var kände jag ingenting. Men jag såg att min önskan om att hitta ett prisvärt ställe med bra mat hade uppfyllts. Året började närma sig jul och längtan hem till Sverige och familjen var stor. Jag bokade en biljett till New York och hann uppleva staden som aldrig sover i juliskrud innan jag åkte hem och friade jul.Minns att det var så kallt i New York och jag hade ju typ bara sommarkläder med mig, gick runt i ett par gympaskor och tjocksocker.... Något som värmde var mötet med grundaren av smyckeföretaget Eff.Y.Bee som stod för Follow your Bliss. Med det i tankarna hade jag konstigt nog en känsla av att jag skulle komma tillbaka för att fira en traditionell jul i USA, men det kommer vi till senare. För innan dess skulle jag uppleva Yoga and the City och det kan du läsa mer om när vi nu kommit fram till 2014...
LÄS MER:
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Comments
Post a Comment