Jag läser sm:et som just väckt min uppmärksamhet. Texten har en otrevlig ton och jag blir ledsen när jag läser det, KÄNSLAN jag upplever känns sårande. Jag sitter med den känslan och läser det där sms:et ett par gånger, så att jag kan analyserar det in i minsta detalj. Vill på något sätt förstå vad som fick sändaren att uttrycka sig på det sättet och framför allt vill jag veta vad som gör att det känns så obehagligt inom mig när jag läser hans ord. Så min reaktion blir en reflektion. Jag vill lära känna den där känslan, förstå den.
Vreden som väckts inom mig som gör att jag känner mig sårad, kränkt och förnedrad. Den kom så plötsligt den där känslan, jag var oförberedd på dess intensitet. Det är en fysisk reaktionen, känns i hela kroppen och jag gråter. Jag gråter för att jag låter honom påverka mig så här. Jag känner allt det där så att jag kan lära mig något om mig själv, om människor och om relationer. Jag frågar mig själv varför jag tappat tron på min magkänsla. Och jag kommer ihåg Kaj Pollacks ord långt där inne i mitt huvud och jag plockar fram dem så att de bildar ljud i min mun. "Varje attack på en annan människa är ett rop på hjälp, en längtan efter kärlek"
Och så läser jag hans sms en gång till och får fram en helt annan känsla. Jag ser hans attack och förstår att den säger mer om honom än om mig. Och jag väljer att låta hans attack gå igenom mig med den där obehagliga känslan, jag låter den sakta försvinna från mig. För jag har lärt mig att säga NEJ! Att sätta hälsosamma gränser och att själv välja vilka som får vara i min vackra kärleksfulla trädgård. Jag har bestämt mig för att låta andra ta ansvar för sina egna känslor. Jag säger NEJ och vägrar bara andras skit när de försöker slänga över den på min planhalva. Jag har övat mig på att lämna tillbaka, på att bli obekväm och på att säga NEJ. Jag använder min vrede för att skydda mig själv, min person och det lilla barnet inom mig. Jag använder vreden på ett positivt sätt för att stå kvar i min kraft! Jag säger NEJ och visar därmed mina medmänniskor hur jag vill bli bemött, med kärlek och respekt. Och jag bemöter mig själv med kärlek och respekt! Hans mess var ett steg bort från min sanna väg, det som är rätt för mig, och det var det som gjorde ont så jag väljer att svara honom med en vänlig ton, lättsamt och trevligt. För min egen skull, för att det är den personen jag vill vara, som jag är! För endast jag har makten i mitt liv och jag väljer att bemöta attacker som kommer från rädsla med kärlek. Varje gång, alla dagar i veckan, i evighet!
Det första lejonhonan lär sina ungar är att ryta för att kunna försvara sig när de upplever hot. Det handlar om överlevnad och jag vill dra det så långt att jag påstår att det är samma sak för oss människor. Det handlar om att uttrycka sig själv, sina behov och önskemål. Så låt oss titta på vreden som vägledning och information. När vi ignorerar vår ilska gör vi våld på oss själva, vi blir svaga och överkörda. I många fall vänder vi vreden mot oss själva. Eller går i motattack och skapar ännu mer destruktiv energi och fastnar i ondskans spiral. Dansar djävulens dans.
Vi behöver få utrymme att uttrycka vrede, det kan göras konstruktivt och på ett trevligt sätt. Genom att säga nej, ett ord på tre bokstäver, kort och gott. Det är allt som behövs. Du har rätt att som lejonungen ryta ifrån när du upplever att du blir illa behandlad eller när människor projecerar sin negativa energi på dig. Stå så stadigt i din egen kärna och i kärlek att deras attack blir som en smekning mot din hud och le mot personen som ropar efter hjälp. Kill them with kindness och bli en del av the love revolution!
Det här med att vara snäll är ju en väldigt bra tanke och jag har många light workers omkring mig som sprider kärlek och glädje med ett öppet hjärta, sanna änglar. Samtidigt har jag lärt mig den hårda vägen att vissa människor väljer att stå i rädsla istället för att komma från kärlek och resultatet brukar bli en tråkig attityd och ibland till och med elakheter. Därför behöver jag min vrede, kraften att säga nej, att sätta gränser och att gå därifrån. Kraften att släppa taget, att prioritera mig själv och mitt välmående. För jag vill leva i harmoni långt bort från drama. Jag tar hand om mig och du tar hand om dig. Och jag kan välja om du får vara i min trädgård och när jag vill att du ska gå.
För mig har det varit en process att förlika mig med vreden, att bli vän med min kraft. Jag är den snälla rosa draken med kärleksfullt hjärta, men det var först när jag insåg att jag har en förmåga att spruta eld som jag kunde flyga fritt med ljuset. Vreden är en styrka och som med alla superkrafter kommer den med ett visst ansvar, så använd din vrede väl!
Comments
Post a Comment